Prioriterade mål för Skåne
- Öka mäns uttag av föräldraledigheten Skåne
- Män får och tar i högre utsträckning del av föräldrastödjande information och insatser
Problembeskrivning
Möjligheten att förena betalt arbete med att ha en familj och att vårda relationer med närstående är en viktig del i svensk jämställdhetspolitik.
Liksom traditionella mönster mellan kvinnor och män lever kvar när det gäller förvärvsarbete lever dessa mönster även kvar i hemarbete samt i omsorg om barn och anhöriga. Skillnaderna mellan könen har minskat något. Men det finns fortfarande förväntningar och föreställningar kring män som familjeförsörjare och kvinnor som omsorgsgivare som får konsekvenser för mäns och kvinnors arbetsbörda, ekonomi, hälsa och kontakt med anhöriga. Män utför mindre hem- och omsorgsarbete än kvinnor och de jobbar oftare heltid. En av anledningarna till kvinnors deltidsarbete är omvårdnad om barn. 12 procent av de deltidsarbetande kvinnorna anger detta, vilket kan jämföras med 6 procent av de
deltidsarbetande männen. Män arbetar mer övertid än kvinnor.
Ett mer jämställt föräldraskap med en rättvis fördelning av föräldraledighet, hushållsansvar, engagemang och delaktighet i beslut, leder till en förbättrad hälsa, livskvalitet och till att barnen får en bättre relation till båda föräldrarna. Dessutom främjas barns sociala, beteendemässiga och kognitiva utveckling
av det jämställda föräldraskapet. En jämställd fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet är också det som mest påverkar pojkars inställning positivt till jämställdhet. Att ha en positiv attityd till jämställdhet är också våldsförebyggande. Unga män och pojkar som har en negativ syn på jämställdhet och en konservativ syn på kön och könsroller är mer benägna att använda våld.
Det obetalda arbetet omfattar även omsorg om andra än barn, till exempel föräldrar, syskon eller vänner. Nästan en femtedel av befolkningen ger regelbundet omsorg till en anhörig. Omsorgsarbetet om äldre och personer med funktionsnedsättning är relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män. När omsorgsbehovet ökar tycks dock den jämna fördelningen minska, i alla fall när det kommer till tiden som den anhöriga lägger ner på omsorgsarbete. Kvinnor ger mer omfattande omsorg än män och uppger
också i högre grad att det medför mindre tid till egna aktiviteter samt stora fysiska och psykiska påfrestningar. Omsorgsgivande kan alltså få betydande konsekvenser både för välbefinnande och i arbetslivet.
Exempelvis har 13 procent av kvinnorna och 8 procent av männen minskat sin arbetstid, sagt upp
sig eller gått i pension tidigare än planerat som en följd av omsorgsgivande. Vidare använder kvinnor i högre utsträckning än män semesterdagar och kompledighet för att hjälpa närstående. Detta resulterar för många i minskade inkomster. Eftersom utförandet av anhörigvård får olika konsekvenser är det viktigt
att arbeta för att män och kvinnor i Skåne kan ge och få anhörigvård på lika villkor. Att satsa på ökad bemanning, kompetens och trygghet i äldreomsorgen och LSS-verksamheten skulle ha effekt för jämställdheten. Detta eftersom det är flest kvinnor som jobbar i dessa verksamheter och eftersom kvinnor utför mer omfattande anhörigomsorg.
Öka mäns uttag av föräldraledigheten i Skåne
I Skåne tar kvinnor ut 70 procent av föräldrapenningen och män 30 procent. Även när det handlar om tillfällig föräldrapenning (VAB – vård av barn) tar kvinnor ut fler dagar än män. I Skåne är det bara 16 procent av föräldrarna som delar jämställt (inom spannet 60–40 procent) på föräldraförsäkringen. Skåne är bland de län där pappors uttag är som lägst.
Det är inte bara kön som påverkar uttaget av föräldraledighet. Även utbildning och ekonomi påverkar. De som använder föräldraförsäkringen i minst utsträckning är män som har väldigt höga eller väldigt låga inkomster eller saknar inkomst helt och står långt från arbetsmarknaden. Kvinnor i samma situation avstår inte från föräldrapenning men tar kortare ledighet. Män med lång eftergymnasial utbildning ökar sitt uttag av föräldraledighet mer än övriga grupper.
Arbetsgivares attityder till föräldraledighet och strukturer på arbetsplatsen är bland det som är mest avgörande för pappors slutgiltiga uttag av föräldraförsäkringen. Föreställningar om att det inte går att ta
föräldraledigt från arbetet eller att mötas av negativa attityder till föräldraledighet påverkar mäns uttag. Det främjar däremot uttaget om det finns chefsstöd och tydliga strukturer på arbetsplatsen gällande föräldraledighet. I organisationer där möjligheten att vara föräldraledig är en prioriterad personalfråga är uttaget av föräldraledighet mer jämställd.
Diskrimineringslagen har krav om att arbetsgivare ska ha aktiva åtgärder för att anställda ska kunna förena föräldraskap och arbete. Arbetsgivare gynnas av att arbeta med jämställdhet och ett aktivt arbete för att anställda ska kunna kombinera föräldraskap och arbete. Vinsterna är bland annat kopplade till
rekrytering och kompetensförsörjning men även till ekonomi och utveckling. Ett aktivt arbete för ett jämställt föräldraskap minskar sjukfrånvaron och personalomsättningen.
Det ojämna uttaget av föräldraförsäkringsdagar och deltidsarbete har stor betydelse för kvinnors och mäns löneutveckling och pension. Det påverkar även relationen till barnen och den egna hälsan. Kvinnor vars partner inte använder föräldraförsäkringen löper störst risk för sjukskrivning. Att öka mäns uttag av föräldraledighet är avgörande för att öka jämställdheten och för att stärka mäns omsorgsgivande och kontakt med sina barn.
Män får och tar i större utsträckning del av föräldrastödjande information och insatser
Pappor tillbringar två timmar mindre tid med barnen än mammorna varje vardag. Studier visar att män i betydligt lägre grad är mottagare av mödra- och barnhälsovårdens insatser och att män ofta känner sig åsidosatta i mötet med mödra- och barnhälsovården. Barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler är viktiga arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här kan grunden till ett engagemang i barnets uppväxt läggas hos båda föräldrarna.
I syfte att förbättra förutsättningarna för ett jämställt föräldraskap är det viktigt att män involveras som föräldrar redan från graviditeten. Ett sätt att göra det är att anpassa föräldraskapsstödet så att det
tilltalar både män och kvinnor och ickebinära. Föräldraskapsstödet ska utgå från det jämställda föräldraskapet och det gemensamma ansvarstagandet för barnen. Det finns många olika former av föräldrastöd. Det kan vara till tonårsföräldrar, föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, asylsökande föräldrar och föräldragrupper inför och efter förlossning. Föräldrastödet kan ske i kommunal och privat
regi. Länsstyrelsen Skåne har i uppdrag att till vissa kommuner tillhandahålla en regional stödstruktur för föräldraskapsstöd med tydligt jämställdhetsfokus.