Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Prioriterade mål för Skåne
- Minska könssegregeringen inom utbildningsväsendet
- Universitet/högskolor, skolor och förskolor i Skåne arbetar i högre utsträckning med att jämställdhetsintegrera sin kärnverksamhet
- Fler pågående arbeten kopplat till likabehandlingsarbetet på förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och universitet/högskolor med ett intersektionellt perspektiv
- Öka andelen behöriga till gymnasieskola och universitet/högskola i Skåne
Problembeskrivning
Att vi har en ojämställd utbildning, där flickor och pojkar studerar olika ämnen, där flickor presterar bättre än pojkar samtidigt som de mår sämre och där det är svårare för kvinnor att göra karriär inom högskola och universitet, får konsekvenser för individen, den skånska arbetsmarknaden och kompetensförsörjningsbehovet. Könsbundna studieval påverkas av den könssegregerade arbetsmarknaden – vilka yrken flickor och pojkar ser som möjliga formas ofta tidigt. Förväntningar utifrån kön skapas och befästs även i skolans värld. Därför är det viktigt med tidiga normkritiska insatser och insatser som problematiserar vad som blir maskulint och feminint kodat.
Målet jämställd utbildning omfattar hela det formella utbildningssystemet från förskola till universitet och högskola, inklusive vuxenutbildning, yrkeshögskolan och annan bildningsverksamhet såsom folkhögskolor och studieförbund. [1] Att kvinnor och män erbjuds lika möjligheter och villkor inom utbildningssystemet är centralt för att nå en ökad ekonomisk självständighet och för det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik.
Minska könssegregeringen inom utbildningsväsendet
Utbildningsväsendet är horisontellt segregerat. Det betyder att flickor och pojkar studerar olika ämnen. Endast 5 av 18 utbildningsprogram på de skånska gymnasierna har jämn könsfördelning.[2] De könsstereotypa utbildningsvalen riskerar att förhindra utvecklingen inom vissa branscher i Skåne. Många av de framtida bristyrkena som är i stort behov av utbildad personal är tydligt könskodade och har en kraftig underrepresentation av antingen kvinnor eller män. Exempel är vård- och omsorgssektorn, utbildningssektorns och IT- och tekniksektorn. Lyckas Skåne få fler att göra icke-könsstereotypa studie- och yrkesval kan det bidra till att både minska könssegregeringen på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen.
Det är dock inte bara kön som påverkar. De elever som har högutbildade föräldrar går ofta på ett högskoleförberedande program där könsfördelningen är jämnare och elever med lågutbildade föräldrar går oftare på ett yrkesförberedande program som är tydligt kvinno- eller mansdominerat.[3] Detta gäller för både svenskfödda och utrikesfödda tjejer och killar. Dock väljer elever med utländsk bakgrund i högre grad högskoleförberedande program.[4]
Det är viktigt att utbildningar och arbetsplatser förmår leverera en inkluderande och välkomnande miljö för att få elever som gjort normbrytande val att stanna kvar inom yrket. Ju större könsobalansen är, desto fler avhopp sker. Studier visar att särskilt flickor som valt normbrytande vantrivs, känner sig mobbade och sexuellt trakasserade, och upplever att stödet från omgivande lärare och andra vuxna är lågt.[5] Avhopp resulterar oftast i att eleven måste gå om ett år vilket kostar både samhället och individen pengar.
Utbildningsväsendet är också vertikalt segregerat, vilket syns tydligt inom akademin. Flera studier visar att kvinnor har svårare att avancera till de högsta positionerna inom högskola och universitet. Andelen kvinnor som forskar och undervisar har totalt sett ökat över tid men av professorer, som är det högsta steget i forskar- och lärarkarriären, är endast 26 % kvinnor. Dessutom tar karriärutvecklingen generellt sett längre tid för kvinnor än för män. Att män och kvinnor ges samma förutsättningar är viktigt, inte bara ur ett jämställdhetsperspektiv utan även för att kompetensen hos högskolans personal ska användas optimalt. En bred rekrytering till forskarutbildning liksom attraktiva och tydliga karriärvägar efter doktorsexamen är avgörande för kvaliteten på svensk forskning och för att klara försörjningen av forskarutbildade i samhället i stort.[6]
Universitet/högskolor, skolor och förskolor i Skåne arbetar i högre utsträckning med att jämställdhetsintegrera sin kärnverksamhet
För att motverka könsstereotypa förväntningar och föreställningar är det viktigt att se över hela sin verksamhet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. I läroplanerna för förskola, grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet anges att verksamheten ska motverka traditionella könsmönster och könsroller, samt att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begräsningar utifrån stereotypa könsroller. I grundskolans läroplan tydliggörs att alla som arbetar inom skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social och kulturell bakgrund.[7] De statliga universiteten och högskolorna har en skyldighet enligt högskolelagen att alltid iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män.[8]
Under perioden 2016-2019 har alla statliga lärosäten fått ett särskilt uppdrag av regeringen ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Regeringen lyfter särskilt fram ojämställda karriärvägar i akademin, behovet av att motverka könsbundna studieval och att förbättra kvinnors och mäns genomströmning som prioriterade områden.[9] Planen ska även beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av den ordinarie verksamheten. För att åstadkomma jämställdhet inom forskningen anser regeringen att en jämn könsfördelning och jämställda villkor för forskare är grundläggande förutsättningar. I den forskningspolitiska propositionen är exempelvis en mer jämställd fördelning av forskningsmedel en tydlig målsättning.[10]
Fler pågående arbeten kopplat till likabehandlingsarbetet på förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och universitet/högskolor med ett intersektionellt perspektiv
Likabehandlingsarbete är centralt för att motverka diskriminering och utsatthet i skolan. Den psykiska ohälsan ökar bland unga, särskilt bland flickor och unga kvinnor, samtidigt som det finns problem med studiemotivation, särskilt bland pojkar och unga män.[11] Antipluggkultur och maskulinitetsnormer hänger samman och påverkar elevers hälsa och studieresultat såväl som deras känsla av delaktighet och framtidstro. Genom ett verkningsfullt likabehandlingsarbete går det också att motverka att elever som gjort normbrytande studieval hoppar av. Detsamma gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen.[12]
Skolverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering påpekar att sex- och samlevnadsundervisningen ofta präglas av ett heteronormativt perspektiv.[13] Jämställdhetsarbetet och värdegrundsarbetet behöver inkludera att lärare ges ämnesspecifik kunskap om jämställdhet och normkritiska förhållningssätt. Läromedel och undervisning, inklusive sex- och samlevnadsundervisning behöver ses över både i faktainnehåll och i bilder utifrån genus.
För att få genomslagskraft behöver arbetet med likabehandling integreras i den ordinarie verksamheten och ha ett tydligt stöd från ledningen. Elevinflytande och likabehandlingsarbete blir här viktigt, tillsammans med elevhälsa, specialpedagogiskt stöd och studie- och yrkesvägledning som genomsyras av ett intersektionellt genusperspektiv på elevernas tillvaro.[14]
Öka andelen behöriga till gymnasieskola och högre utbildning i Skåne
Sedan slutet av 1990-talet har andelen flickor och pojkar som lämnat gymnasieskolan med ofullständiga betyg ökat. Ökningen är störst bland elever med utländsk bakgrund och särskilt bland män.[15] I Skåne har 53% av kvinnorna och 41 % av männen i åldersgruppen 25 till 44 år en eftergymnasial utbildning. Det finns stora skillnader mellan kommunerna men i alla kommuner har kvinnor högre utbildningsnivå än män.[16]
Att prestera bra i skolan och uppnå höga studieresultat har en tendens att vara kvinnligt kodat vilket antas ligga till grund för en antipluggkultur bland killar.[17] Forskning visar dock att antipluggkultur även till stor del handlar om klass. Flickor med arbetarklassbakgrund befinner sig också i en antipluggkultur medan pojkar vars föräldrar är högutbildade inte omfattas.[18] Flickor och pojkar med föräldrar med låg utbildning presterar sämre än flickor och pojkar med högskoleutbildade föräldrar.[19] Klass och kön i kombination har en stor påverkan på studieresultaten. Unga män från studieovana hem studerar vidare efter gymnasieskolan i långt mindre utsträckning än unga kvinnor med motsvarande bakgrund.
Detta är ett problem eftersom många av bristyrkena i Skåne har krav på en längre eftergymnasial utbildning eller en gymnasial yrkesutbildning med kompletterande yrkesbevis.[20]
[1] SOU 2015:86 Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken
[2] (inom ramen 40-60 %); Ekonomi, Restaurang – och livsmedel, Handels – och administration, Natur och International Baccaleurate); Länsstyrelsen Skåne (2015) Kvinnor och män i Skåne
[3] Winnet Skåne, 2017, Ungas utbildningsval och den könssegregerade arbetsmarknaden i Skåne s.15
[4] Med utländsk bakgrund menas född utomlands eller med båda föräldrar födda utomlands.
[5] Cox, (2005) SOU 2015:97 Välja yrke; SOU 2005:66 En förvaltning som håller ihop; Sandell 2007:72
[6] Prop. 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, s.37
[7] Lpfö98; Lgr 11:2.6
[8] 1 kap. 5 § andra stycket
[9] SOU 2015:86 Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken
[10] Prop. 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, s.75-79
[11] Region Skåne (2016) Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne
[12] SOU 2015:97 Välja yrke
[13] Skolverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018
[14] Skr 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 168
[15] Skr 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid
[16] Winnet Skåne, 2017, Ungas utbildningsval och den könssegregerade arbetsmarknaden i Skåne s.9
[17] SOU 2015:86 Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken
[18] Heikkilä 2015
[19] SOU 2014:6 Män och jämställdhet
[20] Winnet Skåne, 2017, Ungas utbildningsval och den könssegregerade arbetsmarknaden i Skåne s.6