Jämställd utbildning

Prioriterade mål för Skåne

• Minska könssegregeringen inom utbildningsväsendet
• Universitet/högskolor, skolor och förskolor arbetar i högre utsträckning med att jämställdhetsintegrera sin kärnverksamhet.
• Andelen flickor, pojkar och icke-binära som får en fullständig skolgång och upplever att trygghet och trivsel i skolan ökar.
• Fler grundskolor bedriver kontinuerlig normkritisk undervisning i sexualitet, samtycke och relationer.

Problembeskrivning

I artikel 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter betonas varje barns rätt till utbildning. Barn och unga har rätt att få en utbildning av god kvalitet och lika förutsättningar för lärande och utveckling, oavsett könstillhörighet.

Att flickor och pojkar studerar olika ämnen, att flickor presterar bättre än pojkar samtidigt som de mår sämre och att det är svårare för kvinnor att göra karriär inom högskola och universitet än för män, får konsekvenser för individen, den skånska arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen. Könsbundna studieval påverkas av den könssegregerade arbetsmarknaden – vilka yrken flickor och pojkar ser som möjliga formas ofta tidigt. Förväntningar utifrån kön skapas och befästs även i skolans värld. Därför är det viktigt med tidiga normkritiska insatser och insatser som problematiserar vad som blir maskulint och feminint kodat.

Målet jämställd utbildning omfattar hela det formella utbildningssystemet från förskola till universitet och högskola, inklusive vuxenutbildning, yrkeshögskolan och annan bildningsverksamhet såsom folkhögskolor och studieförbund. Att kvinnor, män och icke-binära erbjuds lika möjligheter och villkor inom utbildningssystemet är centralt för att nå en ökad ekonomisk självständighet och för det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik.

Minska könssegregeringen inom utbildningsväsendet

Utbildningsväsendet är horisontellt segregerat. Det betyder att flickor och pojkar studerar olika ämnen. Endast 5 av 20 utbildningsprogram på de skånska gymnasierna har jämn könsfördelning; Ekonomi, Restaurang och livsmedel, Handels och administration, Natur och International Baccalaureate. Bara 35 procent av eleverna befinner sig på utbildningar som har jämn könsfördelning. De könsstereotypa utbildningsvalen riskerar att hindra utvecklingen inom vissa branscher i Skåne. Många av de framtida bristyrkena som är i stort behov av utbildad personal är tydligt könskodade och har en kraftig underrepresentation av antingen kvinnor eller män. Exempel är vård- och omsorgssektorn, utbildningssektorn och IT- och tekniksektorn. Lyckas Skåne få fler att göra icke-könsstereotypa studie- och yrkesval, samt få dem att trivas på och slutföra sina utbildningar, kan det bidra till att både minska
könssegregeringen på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen. De villkor som råder på arbetsmarknaden påverkar elevernas utbildningsval. Killar väljer inte utbildningar inom kvinnodominerade yrken eftersom de anses ha lägre status. Tjejer väljer inte utbildningar inom teknik eftersom de har bristande tro på sin egen kompetens.

Det är dock inte bara kön som påverkar utbildningsvalen. De elever som har högutbildade föräldrar går ofta på ett högskoleförberedande program där könsfördelningen är jämnare och elever med lågutbildade föräldrar går oftare på ett yrkesförberedande program som är tydligt kvinno- eller mansdominerat. Detta gäller för både svenskfödda och utrikesfödda tjejer och killar. Dock väljer elever med utländsk bakgrund i högre grad högskoleförberedande program. Det är viktigt att utbildningar och arbetsplatser förmår leverera en inkluderande och välkomnande miljö för att få elever som gjort normbrytande val att stanna kvar inom yrket. Ju större könsobalansen är, desto fler avhopp sker. Studier visar att särskilt flickor som valt normbrytande vantrivs, känner sig mobbade och sexuellt trakasserade, och upplever att stödet från omgivande lärare och andra vuxna är lågt.

Utbildningsväsendet är också vertikalt segregerat, vilket syns tydligt inom akademin. Flera studier visar att kvinnor har svårare att avancera till de högsta positionerna inom högskola och universitet. Ett aktivt arbete under de senaste 20 åren har ökat andelen kvinnliga professorer och universitetslärare från 27 procent i början av 2000-talet till 42 procent på 2020-talet. Men det beräknas ta ytterligare 25 år innan det finns lika många kvinnor som män som är professorer. Dessutom skiljer sig villkoren och möjligheterna åt tex gällande tid och finansiering för män och kvinnor som forskar. En bred rekrytering till
forskarutbildning liksom attraktiva och tydliga karriärvägar efter doktorsexamen är avgörande för kvaliteten på svensk forskning och för att klara försörjningen av forskarutbildade i samhället i stort.

Universitet/högskolor, skolor och förskolor arbetar i högre utsträckning med att jämställdhetsintegrera
sin kärnverksamhet

För att motverka könsstereotypa förväntningar och föreställningar är det viktigt att se över hela sin verksamhet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

I läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet anges att skolan aktivt och medvetet ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska
därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.

Jämställdhetsarbetet och värdegrundsarbetet behöver inkludera att lärare ges ämnesspecifik kunskap om jämställdhet och normkritiska förhållningssätt. För att få genomslagskraft behöver arbetet med likabehandling integreras i den ordinarie verksamheten och ha ett tydligt stöd från ledningen. Elevinflytande och likabehandlingsarbete blir här viktigt, tillsammans med elevhälsa, specialpedagogiskt stöd och studie- och yrkesvägledning som genomsyras av ett intersektionellt genusperspektiv på elevernas tillvaro.

De statliga universiteten och högskolorna har en skyldighet enligt högskolelagen att alltid iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Sedan 2016 har alla statliga lärosäten haft uppdraget att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin verksamhet.

Andelen flickor, pojkar och icke-binära som upplever trivsel i skolan och får en fullständig skolgång ökar

Det är stor skillnad mellan de skånska kommunerna gällande både elevers studieresultat och trygghet och trivsel i skolan. I samtliga skånska kommuner finns en skillnad mellan flickor och pojkar. Flickor presterar bättre i skolan, men är otryggare och mår sämre.

27 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna i årskurs 8 i Skåne anger att de inte känner sig trygga i skolan och bara 45 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna anser att de vuxna gör tillräckligt om någon blir illa behandlad. I årskurs nio anger 61 procent av flickorna och 31 procent av pojkarna att de känner sig stressade av skolarbetet. Unga icke-binära transpersoner uppger i högre grad skolstress än övriga grupper.

En fullständig skolgång och att trivas i skolan är också viktiga skyddsfaktorer för att motverka såväl ojämlika uppväxtvillkor som framtida problembeteende hos barn och unga. Skyddsfaktorer kan vara till exempel att få bekräftelse i skolan för positivt beteende, att inte växa upp i fattigdom och att det finns vuxna som barn kan anförtro sig åt.

Likabehandlingsarbete är centralt för att motverka diskriminering och utsatthet i skolan. Den psykiska ohälsan ökar bland unga, främst bland flickor och unga kvinnor, samtidigt som det finns problem med studiemotivation, särskilt bland pojkar och unga män. Antipluggkultur och maskulinitetsnormer hänger samman och påverkar elevers hälsa och studieresultat såväl som deras känsla av delaktighet och framtidstro. Genom ett verkningsfullt likabehandlingsarbete går det också att motverka att elever som gjort normbrytande studieval hoppar av. Detsamma gäller för den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Sedan slutet av 1990-talet har andelen flickor och pojkar som lämnat gymnasieskolan med ofullständiga betyg ökat. Ökningen är störst bland elever med utländsk bakgrund och särskilt bland män. I Skåne har 57 procent av kvinnorna och 43 procent av männen i åldersgruppen 25 till 44 år en eftergymnasial utbildning. Det finns stora skillnader mellan kommunerna men i alla kommuner har kvinnor högre utbildningsnivå än män.

Att prestera bra i skolan och uppnå höga studieresultat har en tendens att vara kvinnligt kodat
vilket antas ligga till grund för en antipluggkultur bland killar. Forskning visar att antipluggkultur
även till stor del handlar om klass. Flickor med arbetarklassbakgrund befinner sig också i en antipluggkultur medan pojkar vars föräldrar är högutbildade inte omfattas. Flickor och pojkar till föräldrar med låg utbildning presterar sämre än flickor och pojkar med högskoleutbildade föräldrar. Men inom gruppen med högutbildade föräldrar respektive gruppen med arbetarklassbakgrund finns en könsskillnad där flickorna presterar bättre än pojkarna. Klass och kön i kombination har en stor påverkan på studieresultaten. Unga män från studieovana hem studerar vidare efter gymnasieskolan i långt mindre
utsträckning än unga kvinnor med motsvarande bakgrund.

Fler grundskolor bedriver kontinuerlig normkritisk undervisning i sexualitet, samtycke och relationer

I Folkhälsomyndighetens nationella undersökning om sexuell kommunikation, samtycke och hälsa ansåg endast 19 procent att sex- och samlevnadsundervisningen gett dem tillräckliga kunskaper. Enligt skolverket saknas ofta ett normmedvetet perspektiv i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och våld problematiseras inte alltid. Kunskap om killars våld mot tjejer och mäns våld mot kvinnor, våldspreventivt arbete och hur förskola och skola kan möta barn som bevittnar våld behöver öka.

Enligt Brottsförebyggande rådet har drygt 17 procent av eleverna angett att de utsatts för sexuella kränkningar, alltså att någon tafsat eller tagit på dem. Andelen var 27 procent bland tjejer och 7 procent bland killar. Ungefär 35 procent av de unga som svarat att de utsatts för sexuella kränkningar hade blivit utsatta i skolan eller i skolmiljö. Det finns ett samspel mellan attityder till jämställdhet, attityder till maskulinitet och utövandet av våldsamma och kränkande handlingar. Risken för att ha utövat en våldsam
eller kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar som både instämmer i stereotypa påståenden
om könsroller och i stereotypa påståenden om maskulinitet och femininitet jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden.

Flickor som har en mamma med högre utbildning har oftare en positivare syn på jämställdhet och pojkar vars föräldrar delar lika på hushållsarbetet är mer positiva till jämställdhet än de vars mammor har gjort mest. Undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer är ämnesintegrerad. Begrepp som sexualitet, relationer, jämställdhet, normer och identitet ingår i flera av skolans kurs- och ämnesplaner. Skolans
ansvar i att tillhandahålla undervisning i sexualitet och relationer har relevans för jämställdhetsarbetet
i Skåne på flera plan. Nationella undersökningar pekar ut skolan som en central arena i preventionsarbetet.106 Jämställdhetsarbetet och värdegrundsarbetet behöver inkludera att lärare ges ämnesspecifik kunskap om jämställdhet och normkritiska förhållningssätt. Läromedel och undervisning, inklusive sexualitet, samtycke och relationer behöver ses över både i faktainnehåll och i bilder utifrån genus.