Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.
Prioriterade mål för Skåne
- Öka kvinnor och mäns, flickor och pojkars och transpersoners tillit och delaktighet i demokratin
- Uppnå jämställd representation i politiskt tillsatta styrelser och ledningar i Skåne
- Uppnå jämställd representation i skånska styrelser och ledningar
Problembeskrivning
Makt kan vara formell eller informell. Formell makt handlar exempelvis om representation i politiskt valda församlingar, befattningar i styrelser, referensgrupper och arbetsgrupper. I valda församlingar spelar valberedningar en viktig roll för hur representationen ser ut. För att uppnå en jämn könsfördelning behöver partier och valberedningar därför rekrytera, nominera och välja in ett lika stort antal kvinnor som män.[1] Informell makt handlar om inflytande över dagordningen, möjligheten och privilegiet att formulera problem och möjliga lösningar. Kvinnor, män och transpersoner ska ha samma möjligheter att delta i och påverka det som formar våra normer och idéer om oss själva och samhället och agendan över vad som är prioriterade frågor, till exempel inom media, kultur, folkbildning och utbildningsväsende.
Människors möjlighet till makt och inflytande påverkas av olika aspekter. En god hälsa, kunskap, boende, gemenskap, ekonomisk trygghet och en bra start i livet är avgörande för vilka förutsättningar individen får att påverka sitt eget liv.[2] Flera olika maktordningar spelar roll för hur fördelningen av makt och inflytande ser ut i Sverige och Skåne. Såväl kön, klass, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet, ålder och geografi påverkar individens möjlighet att ha inflytande över samt vara delaktig i samhället.
Varken formella hinder eller ekonomiska och sociala aspekter ska hindra kvinnor eller män, flickor eller pojkar eller transpersoner från att ha samma möjligheter att vara aktiva och engagerade medborgare och delta i och påverka det offentliga samtalet. Kvinnor och flickor utsätts för hot om sexuellt våld och sexistiska kommentarer på ett annat sätt än män och pojkar när de uttrycker sig i media. Det är ett allvarligt ingrepp i kvinnors och flickors möjligheter till makt och inflytande och i förlängningen ett hot mot demokratin när röster tystas i den offentliga debatten.[3] Detsamma gäller transpersoner.
Öka kvinnor och mäns, flickor och pojkars och transpersoner tillit och delaktighet i demokratin
Demokratiutredningen konstaterar att demokratin är stark i Sverige. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. Klyftan mellan de som deltar och de som inte deltar har vidgats. De som är aktiva inom civilsamhället och politiska partier är i huvudsak män samt välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer.[4]
En viktig del i Skånes regionala utvecklingsstrategi är att skapa goda förutsättningar för att alla ska ha makt att forma sitt eget liv genom delaktighet. Aktiva och delaktiga invånare är en förutsättning för att bidra till både individens och samhällets utveckling och för att skapa välstånd i Skåne.[5] Att öka människors möjligheter till inflytande, genom exempelvis medborgardialoger och liknande forum, är ett sätt att öka de skånska invånarnas delaktighet i beslut som påverkar dem.
Barn saknar rösträtt och unga vuxna är underrepresenterade i beslutande församlingar. En viktig princip i Barnkonventionen är att barn har rätt att få sina åsikter beaktade i frågor som rör dem själva, med hänsyn till barnets ålder och mognad. Många tjejer och killar upplever att de inte har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommuner. Endast 18,5 % av killar och 15,2 % av tjejer mellan 15-25 år uppger att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen i en nationell undersökning.[6] Att skapa forum och former för inflytande för barn och unga gällande frågor som berör dem är därför angeläget. Detta för att flickor, pojkars och transpersoners perspektiv ska finnas med när beslut fattas. Att främja barns möjligheter till inflytande i utbildningsväsendet, kulturen och det civila samhället bidrar också till att ge barn förutsättningar att bli aktiva samhällsmedborgare med demokratiska värderingar.
Uppnå jämställd representation i politiskt tillsatta styrelser och ledningar i Skåne
En jämn representation är ingen garanti för jämställda beslut, men har visat sig vara en förutsättning för att möjligheten ska finnas. Det är avgörande för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska förändras i jämställd riktning.[7] I riksdagen är könsfördelningen jämn men i kommunerna ser det annorlunda ut. I Sverige finns cirka 38 000 förtroendevalda representerade i Sveriges kommuner. 97 % av dem är fritidspolitiker. En majoritet av dem är män och det är även fler äldre än unga.[8] Utrikes födda kvinnor och män är också underrepresenterade bland förtroendevalda på alla nivåer i förhållande till sin andel av befolkningen.[9] Efter valet 2014 har 15 av Skånes 33 kommuner en ojämn könsfördelning i kommunfullmäktige, det innebär att det är mer än 60 % av kvinnor eller män. I kommunstyrelserna i de skånska kommunerna är ojämställdheten ännu större. Där varierar könsfördelningen mellan 89 % och 47 % män. 23 av 33 kommunstyrelser har en ojämn könsfördelning .[10]
Kvinnor och mäns möjligheter att inneha fritidspolitiska uppdrag påverkas av om de kan kombinera uppdraget med arbete och familj. Att kvinnor utför mer obetalt hem- och omsorgsarbete samt den könssegregerade arbetsmarknaden är två förklaringar till kvinnor är fritidspolitiker i lägre utsträckning än män. Kvinnor återfinns i yrken med låg lön, oflexibla arbetsförhållanden, osäkra anställningar och med höga sjuktal. Det medför att kvinnors möjlighet att ta ledigt från sina arbeten är begränsad, trots att de har lagstadgad rätt till det för att genomföra politiska uppdrag. Detta gäller för alla som återfinns i låglönebranscher och osäkra anställningar.
Uppnå jämställd representation i skånska styrelser och ledningar
Ojämställdheten i skånska styrelser och ledningar ser olika ut beroende på bransch. Inom näringslivet i Skåne är 27 % av cheferna kvinnor och 73 % män . Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är 67 % kvinnor och 33 % män.[11] Även om andelen kvinnor bland doktorander, lektorer och professorer har ökat de senaste tio åren så avancerar kvinnor i lägre grad än män vid universitet och högskolor och det tar längre tid för kvinnor att avancera från doktorsgrad till professorer[12].
Ålder påverkar också jämställdheten i styrelser och ledningar. Andelen kvinnor och män som är chefer är lika stor fram till 30-årsåldern. Därefter är andelen kvinnor i chefspositioner konstant medan andelen män fortsätter att öka fram till 50-årsåldern.[13] Andelen kvinnor på chefsposition slutar öka vid den ålder då många får barn.[14] Den ojämna fördelningen av hem- och omsorgsarbetet påverkar män och kvinnors möjligheter till att inneha uppdrag i styrelser och ledningar.
En viss typ av maskulinitet utgör fortfarande normen för chefskap. Detta kan innebära att kvinnor som inte stämmer överens med chefsidealet utesluts från rekryteringsprocesserna. Precis som gällande matchningen på arbetsmarknaden behövs ökade kunskaper om normer och maktordningar för att se hur dessa påverkar och formar bilden av kompetens. Ytterligare en förklaring till kvinnors underrepresentation i chefspositioner kan vara utbildningsvalet. Andelen civilekonomer och civilingenjörer är tämligen hög bland de högre chefsbefattningarna i näringslivet, samtidigt som det är utbildningar med låg andel kvinnliga studenter.[15]
[1] SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden!
[2] Region Skåne (2014) Det öppna Skåne 2030 s. 18
[3] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 72
[4] Skr 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s.15
[5] Region Skåne (2014) Det öppna Skåne 2030, s.17.
[6] MUCF (2015) Ung idag
[7] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid s. 8
[8] Länsstyrelsen Skåne (2015) Kvinnor och män i Skåne
[9] Skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, s. 72
[10] (som överstiger 40-60%) Länsstyrelsen Skåne (2015) Kvinnor och män i Skåne
[11] Länsstyrelsen Skåne (2015) Kvinnor och män i Skåne
[12] Skr 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid s.12
[13] Prop 2016/17:1 Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män s.17
[14] Medelåldern för barnföderskor var 2014 30,3 år, Socialstyrelsen (2015) Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn
[15] Prop 2016/17:1 Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män s.16