Vad: Grundläggande begrepp
Jämlikhet, jämställdhet och diskriminering
Begreppet jämlikhet är ett brett begrepp som handlar om övergripande rättvisa mellan alla individer och grupper i samhället. Ordet jämställdhet avser särskilt förhållandet mellan män och kvinnor, flickor och pojkar.
Diskriminering är ett snävare begrepp som handlar om att en person behandlas sämre än en annan person på grund av någon av de sju i Sverige lagstadgade diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Förbudet mot diskriminering finns också inskrivet i flera internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Medan diskriminering till stor del handlar om individer så diskuteras jämställdhet framför allt på strukturell nivå och som en fråga om makt och normer.
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är, tillsammans med särskilda jämställdhetsåtgärder, den svenska regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
Europarådet definierar jämställdhetsintegrering som ”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställd hetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet”.
Ett jämställdhetsperspektiv behöver alltså finnas med i organisationens ordinarie processer för styrning och ledning, och alla förslag och beslut behöver analyseras för att synliggöra vilka konsekvenser de får för kvinnor respektive män. Detta förutsätter att det finns kunskap om jämställdhet i organisationen, att mål är framtagna utifrån jämställdhetsanalyser och att könsuppdelad statistik används när det är möjligt.
Intersektionalitet
Ett intersektionellt förhållningssätt innebär att analyser av jämställdhetsproblem och jämställdhetsåtgärder också tar hänsyn till kategorier som till exempel klass, funktionsvariation, ålder, etnicitet och/eller sexualitet – alltid kön, men inte bara kön. På så sätt går det att förstå hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder kan påverka och ibland förstärka varandra. Det handlar här inte om att inkludera alla maktordningar i alla analyser, utan om att fokusera på dem som är mest relevanta i det aktuella sammanhanget. Ett intersektionellt förhållningssätt gör jämställdhetsarbetet mer träffsäkert.
Hur: Modeller och verktyg
Här presenteras följande arbetsformer:
- Ett kunskapsbaserat jämställdhetsarbete
- Att arbeta med könsuppdelad statistik
- Checklista för jämställda beslut
- Ett rättighetsbaserat arbetssätt
I Kapitel 7 ” Metoder och verktyg i jämställdhetsarbetet” i jämställdhetsstrategin Ett jämställt Skåne 2024-2027 finns ytterligare tips. Rapport Länsstyrelserna
Lägesbild över de jämställdhetspolitiska målen 2025
På jämställdhetsmyndighetens webbplats hittar du: Resultatrapporten 2025 – jämställdhet som strategi för att hantera och förebygga vår tids samhällsutmaningar
Mer kunskap
På Jämställdhetsmyndighetens hemsida finns mer information, vägledning, metoder och exempel för Jämställdhetsintegrering | Jämställdhetsmyndigheten
På Jämställdhetsmyndighetens hemsida finns kunskap och stöd för: Att förebygga mäns våld mot kvinnor | Jämställdhetsmyndigheten
På SCB:s hemsida finns mer information om Könsuppdelad statistik – en handledning
På mr-webben.se finns Länsstyrelsernas metodstöd Lätt att göra rätt! – Rättighetsbaserat arbete i praktiken
JämStöds praktika. Praktikan är en utförlig metodbok för olika delar i jämställdhetsarbetet, som togs fram av den statliga utredningen JämStöd – Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten (2007).